Jag och min förlovade skulle vara barnlediga i söndags kväll, och beslöt oss för att gå på bio. Det som först tilltalade oss var en katastroffilm vid namn "2012", vilket till vårt stora förtret inte hade haft premiär än, så vi bestämde oss för att se Michael Moores senaste alster "Capitalism - A love story".
Jag hade en lång tid en e-postsignatur som löd: "För övrigt anser jag att kapitalismen bör förgöras", men det har jag bytt mot: "För övrigt anser jag att produktionen ska ägas av folket", vilket egentligen bara är andra sidan av samma mynt. Med anledning av detta så var jag intresserad av vad han hade att säga om ämnet, och även för att jag tyckt om hans tidigare filmer.
Jag ger den fyra och en halv nickande leenden av fem möjliga! Det var första gången som jag varit med om att publiken applåderat efter filmen, och enligt min mening är detta hans bästa och viktigaste film. Men det är inte därför jag skriver detta blogginlägg. Nej, för efter jag såg filmen på bio så vände jag mig till min förlovade och sade (lite extra högljutt) "Jag undrar hur hårt tv4 sågat denna film". Varför skulle jag få för mig att säga något sådant? Jo, jag har sedan en lång tid gjort mig uppmärksam om olika mediers vinklingar av nyheter och funnit att det är stor skillnad mellan dem, och vilket sätt vore bättre än att just påvisa Sveriges två största nyhetkanalers olika vinklingar av just denna film?
Redo att lägga ca 7 minuter på att se två inslag om filmen? Vi börjar med reklamfinansierade tv4's "Nyhetsmorgon":
Jajaja, det är klart att filmen ser pinsam ut om man BARA visar det klippet. Men man ska kanske inte döma tv4 så hårt, för de får ju ändå reklamintäkter från en amerikansk bank som försöker ta sig in på den svenska marknaden med orden "Byt inte bank, skaffa en till..". Förstår ni inte vad jag menar? Då har ni inte sett filmen... Moving on!
Sedan tar vi alternativet som är oberoende av politiska och ekonomiska intressen; SVT's Rapports morgonsändning:
Tänk nu på att denna skillnad gäller för mycket mycket mer av vad dessa kanaler visar. Använd deras "Play"-tjänster och sök exempelvis på nyheten om Obamas nobelpris... Eller, tja, sök på vad ni vill. Ni kommer bli förvånade över vilken skillnad i åsikt ni får per automatik när ni ser på endera det ena än det andra.
Vilken vinner nu då denna vinklingsduell? Frågar ni mig så gör ingen det i långa loppet. SVT ter sig mer vänster ibland och mer höger ibland, men tv4 är också otroligt mycket mer höger.
Jag rekommenderar er att se Michael Moore's film och sedan komma tillbaka hit och se recensionerna. Det var den i ordningen jag såg dem.
Vinklingsvarningen utropas för övrigt för ALL media vi betraktar, så ha det i bakhuvudet innan ni låter er påverkas. Detta oavsett vilken politisk tro ni har.
Jag bara måste avsluta med att slänga in en amerikansk poster från 1911:
Sedan FRA-lagen röstades fram av människor som uppenbarligen inte har någon koll på hur lätt det är att gratis kryptera information över nätet, så tänkte jag att det är dags att lära mig det själv. Oavsett om jag inte tycker om att FRA och företag sedan IPRED lagen infördes tittar över min axel som ett öststatsspöke eller om jag är rädd för att hackernördar ska kunna få tag på mina nakenbilder(!), så ÄR det en bra sak att få koll på. Personligen vill jag gärna vara en tagg i rumpan på de som begränsar personliga rättigheter.
Jag har valt krypteringsverktyget GPG (GnuPG) framför PGP för att det är både bättre och fritt. Att lära sig använda GPG är ungefär lika enkelt som att lära sig steka ägg för första gången. Jag tänkte här bara gå in på vad man behöver veta för att använda GPG, och inte vilka algoritmer o. dyl. som används. Vet bara om att krypteringen är oerhört stark och att du kan vara helt säker på att ingen annan än de som du bestämmer kommer kunna kryptera upp datan. Själva tankesättet kan liknas med följande:
Du har två säkerhetsnycklar. Den ena kan liknas med en dörrnyckel som kan öppna både porten till din trappuppgång och den andra specifikt din ytterdörr. Denna nyckel är PRIVAT. Sedan har du en PUBLIK nyckel med, som du kan göra kopior på och ge bort till människor du litar på. Anta sedan att du lägger din mormors hemliga BBQ-såsrecept i ett kassaskrin som du sätter två lås på. Det ena låset passar till din publika nyckel, och det andra låset passar bara till mottagarens PRIVATA nyckel (detta kan liknas med Portdörrslåset, och skapas utefter mottagarens publika nyckel). Sedan skickar du iväg skrinet. Nu är det bara mottagaren som kan öppna skrinet med sin egna privata nyckel och din publika.
Nycklarna skyddas med en lösenordsfras som du bestämmer. Var noga med att välja en fras som du kommer komma ihåg och som du inte behöver skriva ner. Ju längre mening, desto säkrare blir det, och använd gärna en mening som innehåller både versaler, gemener och siffror. Exempel på fras kan vara: "Varje dag åker jag hemifrån kl 06:30, och kommer hem 19:00.". Denna fras kommer du behöva skriva in varje gång du krypterar och avkrypterar något.
Hur gör jag då? Jo, jag letat fram lite länkar som förklarar hur du gör med ditt operativsystem (Windows, Mac eller Linux), så följ dem. Tänk dock på att jag själv använder Linux (Ubuntu), så jag har inte testat de andra själv. Jag hittade även ett mycket användbart tillägg till Firefox som heter FireGPG. Med det kan du kryptera mail även i webbmail såsom Hotmail, Gmail och faktiskt även Facebook.
När man väl installerat allt kommer man väldigt långt med att bara testa sig fram (högerklicka på en fil du vill skicka och välja kryptera, eller Högerklicka på en text osv). Fastnar man kan man alltid söka på google efter svar tillhörande just det program du använder. Exempelvis "WinPT decrypt".
Sedan vill jag nämna att det är bra att göra en säkerhetskopia på sin nyckel. Det är bara med en sådan man senare kan ta bort sin nyckel för sig själv och sina vänner ifall någon annan lyckats få tag på din lösenordsfras.
Jag kommer ihåg den tiden då man med sina polare skulle bytlåna saker mellan varandra. Jag minns hur en av dem sa att man strikt skulle bytlåna en sak mot en sak, och hur då vi andra tyckte att visst, vi kan göra så med dig men så bytlånar vi saker med varandra utan restriktioner. Det slutade förstås med att alla bytlånade saker med varandra helt fritt. Jag tror att samma scenario kommer ske i världen vad gäller kommersialism kontra Open Source och Creative Commons.
Det görs ingen reklam för Open Source eller Creative Commons, så jag tänkte förklara lite vad det är. Detta är något som du kommer höra talas om en hel del i framtiden, och något du kommer få god nytta av.
Bilden ovan är gjord med hjälp av två ”Open Source”-program (Inkscape och Gimp) och en vidareutveckling av en bild tagen av någon annan som har satt en Creative Commons -licens som möjliggjort att jag kunnat ändra i den såvida jag berättar vem som tagit fotot.
På svenska: Öppen källkod. När man skapar ett operativsystem (exempelvis Windows, MacOS, Linux) eller ett program (exempelvis Internet Explorer, Firefox, Microsoft Word, World of Warcraft) så skriver man i själva verket en källkod som i sin tur kompileras till ett program. För att kunna ändra programmet och/eller veta exakt vad ett program gör, så behöver man källkoden (på engelska Source code).
När man pratar om öppen källkod så handlar det om tillgången till just källkoden, och i de flesta fall finns även en laglig licens på det hela som kallas GPL (GNU General Public License). Denna licens finns i flera versioner, men går i huvudsak ut på att:
Programmet får inte säljas, utan måste vara gratis.
Källkoden ska alltid finnas med vid spridning
Du får ändra på programmet för att passa i ditt företag, men så fort programmet hamnar utanför företaget så måste källkoden finnas med.
Ofta brukar också nämnas ”proprietära” och ”ickeproprietära” program. Med detta menas att de GPL-program görs av många många programmerare världen över, som arbetar gratis för att göra ett program som ska vara gratis och inte ägas av någon. Dessa är Ickeproprietära.
På en sida om öppen källkod läste jag en gång: ”När ni tänker på öppen källkod, tänk då inte ”Gratis öl” utan ”yttrandefrihet””.
Listan på program gjorda med Open Source är hur lång som helst, och det kommer nya hela tiden.
Här är en lista på Operativsystem och program som är några av mina favoriter:
Ett onlinespel gjord med retro pixelgrafik. Under utveckling men fullt spelbar. Självklart utan månadskostnad.
Så hur är det då med det man skapar med programmen, såsom bilder, video och musik? Ja det kan du dela med dig av och sätta licens på själv med Creative Commons.
Fördelen med detta är att du kan bygga vidare på sådant som andra har gjort, precis som vår käre Bellman gjorde på sin tid. Så länge en sådan Creative Commons licens är satt, det vill säga. Du kan lyssna på musik, se på film och spara bilder från nätet helt lagligt och gratis.
Med Creative Commons' gratis redskap kan författare, vetenskapsmän, konstnärer och undervisare enkelt markera vilka friheter deras verk ska ha. Använd CC för att ändra dina upphovsrättsvillkor från "Alla rättigheter förbehållas" till "Några rättigheter förbehållas".
Hur skolverket förklarar Creative Commons hittar ni här.
Här är en video som förklarar saken väldigt bra (På engelska):
För att lära dig mer om vilka licenser som finns så kika här.
För er som är intresserade lägger jag in två videos till. Den första av dessa riktar sig till er som undrar "Hur ska man kunna tjäna pengar på sitt verk om jag ger den en Creative Commons Licens?", och svaret är: Det kan du fortfarande. Se bara:
Och nu en video om hur det gått för Creative Commons hittils och hur man ser på framtiden:
Både Open Source och Creative Commons banar väg för en mycket friare värld där vi kan skapa mästerverk tillsammans. Jag hoppas att någon öppnat sina ögon efter att ha läst detta. Om så är fallet, så snälla skriv en kommentar. Detta är ett av mina sätt att ge tillbaka av sådant jag själv fått gratis. Mycket nöje!
Jag har länge fått intrycket att det enda sättet att lyckas i musikbranchen är att dels ha de rätta kontakterna, och dels ha mycket pengar. Visst, man kan lyckas ändå om man har väldigt goda talanger som kan ge de ”rätta kontakterna” dollargrin, men så som det ser ut idag så är flaskhalsen snäv genom vilka kanaler det flödar musik. Hur lyssnar du på musik? De flesta skulle nog säga radio (Internet eller vanlig), musikvideor, vänner och uteställen.
Själv tillhör jag de som får krupp av att gå runt i musikaffärer och provlyssna. Det har aldrig tilltalat mig. Däremot har jag varit bra på att basunera ut att jag gärna lyssnar på vad mina vänner lyssnar på, för att vidga mina vyer. Det är på detta sätt jag själv skapat mig min breda musiksmak, och som sträcker sig från Svensk körsång till tung hårdrock. Musik är för mig ett sätt att nära själen, och när man synar saken så handlar allt bara om ljud.
Efter många många års längtan så har jag äntligen fått tummen ur för att lära mig spela gitarr, och när jag sitter där på bussen in till jobbet med ömmande fingertoppar så börjar man osökt drömma om att skapa egen musik och spela den för andra. Det var så jag började önska att det fanns en tjänst på nätet där man med Creative Commons kunde lägga upp sina alster gratis. Ytterligare önskemål på tjänsten skulle vara en lista med kommande gig, en donationsknapp, vart i världen man bor (lokala talanger är alltid trevligt att få nys om), och en funktion där man kan få förslag på liknande musik på det man just nu lyssnar på. Vore inte det ett härligt sätt att sprida musik, ett enkelt sätt att börja lyssna på ny musik, och en saftig spark i skrevet på giriga musikbolag? Jag försökte till och med få tag på min bror som är programmeringskunnig för att pitcha idén.
Sen sökte jag på nätet och hittade Jamendo.com. Jag blev helt lyrisk. Allt jag önskade i ett och samma paket. Ibland hittar man guldklimpar på nätet. Här kan du skapa egna spellistor, och favoriter på ett eget konto.
Jag kan inte låta bli att tänka på hur kapitalisterna har sitt stora öga fixerat på The Pirate Bay till den grad att de får skygglappar för nästa stora hot mot dem, nämligen Open Source och Creative Commons. Världen verkar hålla på att frigöra sig från ekonomisk fjättring..
För att ge er ett smakprov på Jamendo.com så lägger jag in två album nedan.
Hoppas det smakar.
Uppdatering: Skapar du ett konto, så var beredd på att du får en del mail i stil med:
Hello dear new friend, how are you today i hope that every things is ok with you as is my pleassure to have a communication with you if you will have the desire with me so that we can get to know each other better and see what happened in future.I will be very happy if you can write me through my email for easiest communication and to know all about each other,here is my email (X) i will be waiting to hear from you as i wish you all the best for your day. yours new friend. Jane.
Jag löste det med en regel som direkt skickar kommande mail mail från "Jamendo@jamendo.com" med texten "wants to be your friend" och "sent you a private message" till en mapp kallad Jamendo.
Jag ger den fyra och en halv nickande leenden av fem möjliga! Det var första gången som jag varit med om att publiken applåderat efter filmen, och enligt min mening är detta hans bästa och viktigaste film. Men det är inte därför jag skriver detta blogginlägg. Nej, för efter jag såg filmen på bio så vände jag mig till min förlovade och sade (lite extra högljutt) "Jag undrar hur hårt tv4 sågat denna film". Varför skulle jag få för mig att säga något sådant? Jo, jag har sedan en lång tid gjort mig uppmärksam om olika mediers vinklingar av nyheter och funnit att det är stor skillnad mellan dem, och vilket sätt vore bättre än att just påvisa Sveriges två största nyhetkanalers olika vinklingar av just denna film?
